Det finns tydligen ett botemedel mot all muslimsk terrorism i Europa, ännu bättre den är gratis. Vi behöver bara sänka lönerna, detta säger i alla fall den marknadsliberala tidningen Reason. [1] Lägre löner fixar ju nämligen jobb, och alla med jobb är alltid för upptagna och för ständigt glada för att spränga sig själva. Det faktum att Europa testat låglönepolitik i flera år och att forskning visat att det gett haltande tillväxt och inte ens ökningen och jobben som utlovats, kan framstå avskräckande. [2] Men är man så förnuftig som Reason, så inser man att empiri är bara för dom som inte sett kapitalismens ljus ännu.
I sitt evangeliserande för den ohämmade kapitalismen så tar Reason upp exemplet på den syriska flyktingen som gick fyra kilometer till fots för att få chansen till ett låglönejobb på den amerikanska handelskedjan Walmart. Anekdoten är menad att fylla oss med vördnad inför Mammons nåd. Att Walmart i sin tur tystar sina anställda systematiskt (så pass att en nationell strejk bröt ut 2012 för att skydda de anställdas yttrandefrihet), eller att de har ett allvarligt problem med mobbning på arbetsplatsen, som gått så långt att en anställd tilläts mobbas av sin chef i sex månader, så grovt att hon började spy blod, detta bör inte vara relevant. [3] Att fly från ett offentlig förtryck till ett privatägd sådan gör säkert under för att hålla folk fredliga. Detta syns ju utmärkt på den Walmart anställda Mohammad Moghaddam, som tog sin chef som gisslan på arbetsplatsen och sedan sköts till döds av ingripande polis. [4] Detta måste vara ett undantag menar evangelisten. Forskningen jag tjatat om tidigare som påvisat sambandet mellan sänkningen av ungdomslöner och ökningen i ungdomskriminaliteten i USA, att par med lägre inkomster löper mer risk för våld i hemmet, att kvinnor med låg inkomst är överrepresenterade som offer för sexuella övergrepp, tyder nog inte på något mönster värt att iaktta. Att en metastudie funnit att överväldigande majoriteten av tidigare observerade samband mellan kriminalitet och relativa samt absoluta klasskillnader, gick att styrka, kan väl också ignoreras [5]. Ett försvar till låga löner kan ofta komma i forma av att ”det är bättre att sänka ribban och ta in dom i arbete, än att låta dom förbli arbetslösa”. Frågan om detta skulle hjälpa mot våldsamhet är dock tvivelaktig. Lägre lägstalöner ökar ju nämligen klassklyftorna i samhället, och detta blir kontraproduktivt. En studie utfört av världsbanken i 39 länder har nämligen påvisat en orsak-verkan relation mellan större klassklyftor och större mängd våldsbrott. [6]
Reason har dock fel i mycket mer än bara detta. Botemedlet de föreslår mot jihadismen, i form av allt mer ohämmade kapitalism, är i själva verket en av orsakerna till problemet. Självklart är islam äldre än modern kapitalism, och alla illdåd som utförs under muslimsk baner kan inte skyllas på ohämmad kapitalism. Men jag kommer att försöka illustrera hur de bidragit till att förvärra situationen, samt hur det har möjliggjort för extremism att växa fram när detta annars inte nödvändigtvis varit en självklarhet. När jag säger kapitalism så menar jag förövrigt en ekonomi där majoriteten av marknadsaktörer är vinstdrivande och styrs direkt eller indirekt ägarna i deras intresse. Jihad betyder egentligen helig kamp, och måste därför inte vara terrorism utan kan användas för att beskriva personlig kamp mot omoraliska vanor eller kamp mot egna eller andra fördomar, i detta inlägg används det i bemärkelsen av muslimskt motiverad eller ursäktad terrorism.
Vi kan börja med att se till tidigare amerikanska vicepresidenten Joe Bidens kommentar om Syriens rebeller. Där påstår han att det finns i princip inga ”moderata rebeller” (i meningen demokratiska och icke extrema rörelser) i Syrien. I alla fall inte värda att stödja, då de moderata är ytterst få och inte utgörs av soldater utan av vanlig otränad medelklass. [7] Detta tillstånd av svaga rimliga rörelser och starka extrema rörelser i mellanöstern kommenteras som om det var spontant uppkommit. Att det redan 2012 avslöjats att USA försökt förse vad de kallat mer moderata krafter med vapen, och att dessa till följd av klåfingrighet istället hamnat i inbitna jihadisters händer, är inte värt att ta i åtanke. [8] Biden utgår från den implicita xenofobins retorik, lyssnarna är menat att själv dra slutsatsen ”djävla sandnegrer, antigen kan dom sin Koran bra nog för att vilja stena tjejer och är bra på att spränga folk, eller så är dom inkompetenta pacifister som inte kan åstadkomma något alls”.
Makthavarna i väst verkar själva inneha denna djupt avhumaniserade och fördomsfulla världsbild, då man stött Al Qaida allierade som i sin tur fört vapnen vidare till de extremister som västs makthavare inte vågar stödja öppet. Även de rörelser man har stött öppet har knappast varit de moderata krafterna man försökt framställt dom som, då dessa uppmärksammats av Amnesty för att bomba civila och andra krigsbrott. I Syrien har de bland annat avrättat en 17 årig man som straff för påstod homosexualitet, och en kvinna för påstått äktenskapsbrott. Det är alltså långt ifrån vanliga medborgare västerländska stormakter valt att finansiera i Syrien. Det finns förstås vettiga människor i landet, flera av dessa har varit sammanslutna till mer moderata krafter i form av bland annat vänsterrörelser. Vänsterrörelserna i Mellanöstern har också varit starka relativt nyligen, de var en av drivkrafterna bakom den arabiska våren. Men man ha valt att strunta i dom när allierade skulle väljas ut och nu så har vänsterpartierna över Mellanöstern krympt i inflyttande, tankesmedjan RCSS bedömde 2015 att vänstern står inför risken att helt tyna bort i regionen. Samarbetspartner man valt att inneha istället säger mycket om västs prioriteringar i regionen. Dessa prioriteringar synliggjordes bland annat när en svensk medborgare nyligen anklagades av brittiska regeringen för att ha åkt ner till ett terroristläger. Ett lägger tillhörande rörelsen Al-Nusra som kallats ”Al Qaida i Syrien”. Åtalet fick läggas ner, då terroriströrelsen han tillhörde var samma som den Brittiska regeringen samarbetat med tidigare. Att döma honom för det den Brittiska regeringen själv gjorde, ansågs ohållbart i rätten. En av grupperna som USA kopplats till är för övrigt Islamic Front, som är öppna med att de vill skapa en Islamsk icke demokratisk stat. [9]
Det implicita antagandet västs makthavare verkar följa, tycks vara att enbart galningarna är starka nog att samarbeta med. Detta blir förstås en självuppfyllande profetia. Om extremister ges stöd, blir de onekligen starkare än rimliga konkurrenter om makten. Vänsterrörelserna jag nämnde tidigare är till stor del själva ansvariga för sin kollaps, men att behöva konkurrera med jihadister som beväpnas av väst kan knappast ha hjälpt till.
Men att extremisterna under 2000-talet har ett överläge till att börja med är heller inte något mysterium i sig. Då CIA medvetet stöttat och tränat jihadister under kalla kriget, i syftet att driva ett heligt krig mot Sovjetunionen. Jihadister som torterade sina offer genom att skära av, i tur och ordning, deras näsa, öron genitalier och därefter skära av deras hud bit för bit. Dessa extremister bildade efter kalla kriget bland annat Al Qaida. [10] Men vad har detta med kapitalism att göra, är inte allt detta bara exempel på inkompetent utrikespolitik? Inkompetens är onekligen en del av det hela, men det finns också goda skäll till att granska de ideologiska antagandena bakom besluten. Visselblåsaren från CIA, Philip Agee, har konstaterat att han i praktiken inte tjänade sitt lands intressen utan som tjänstgörande för CIA var en hemligpolisman åt kapitalismen. En av CIA:s ledande historiker har konstaterat att dom som institution drivits till att ”bevara den kapitalistiska världsordningens välbefinnande”, och den prestigefyllda amerikanska Generalen Smedly Butler insåg i slutet av sin karriär att han var ett redskap för kapitalismen. [11] Att försöka begripa amerikansk militarism utan att se till kapitalismen, blir lika förvirrande som att försöka förstå Sovjetunionens ekonomiska brott utan att ta in Marx i analysen eller IS avrättningar utan att se till Koranen. Politiska fenomen går inte fullständigt att förklara genom att undersöka idéerna i aktörernas huvuden och de ekonomiska system de verkar i, men de kan ibland utgöra en viktig del i pusslet.
Att försöka förklara hur sådana våldsamma strömningar av Islam som stödjer IS och liknande, lyckas växa sig så starka i en tid när kristendomen, buddhism, konfucianism och andra mystikorienterade världsåskådningar alla i huvudsak fallit tillbaka till att bli mer eller mindre moderata och liberala läror (i handlingar om inte i ord, även de mer homofoba former av kristna dödar till exempel inte längre homosexuella systematiskt på samma skala som IS och andra jihadistsekter), kan inte heller förstås utan att se till kapitalismen. Att jämföra buddhism med Islam som jag just gjorde kan provocera flera kritiker av så kallad ”kulturrelativism”, jag talar då om de på den som kritiserar liberaler, socialdemokrater, feminister och socialister för att vara ”kulturrelativistiska”, ”kulturmarxister” eller påstår att dessa ”inte är villiga att prata om problemen med islam”.
Dessa kritiker vill gärna dra en tydlig skiljelinje mellan olika sedvänjor,världsåskådningar och kulturarv, för att diskutera innehållet i dessa och utvärdera dess samhälleliga effekter. Dom tenderar att vilja förklara världen med betoning på idéerna istället för de ekonomiska och institutionella omständigheter. Västs framgångar förklaras då typiskt som produkter av ett arv från kristendomen eller upplysningen, medan muslimska delar av Afrika och Mellanösterns alla problem bedöms huvudsakligen ha genererats av Islam. Att bara se till idéerna kallas för att ha en idealistisk historiesyn, att bara se till institutioner och resurser som förklaring för historiens gång kallas materialistisk historiesyn, att se till bägge två kallas eklektisk historiesyn.
Dom med denna idealistiska historiesyn (eller en eklektiska med tyngd på idéernas inverkan) vill gärna se islam som väsensskilt från och radikalt olik till buddhism, då buddhism är deras trumfkort för kulturarvets överordnade betydelse framför socioekonomiska faktorer. De menar att islams barbari är inneboende, medan buddhismen är av sin natur måttfull och fredlig.
Filosofen Sam Harris framlyfter som exempel ockupationen av Tibet och påpekar att där så har inte en kraftig terroriströrelse av självmordsbombare framvuxit ur den buddhistiska majoritetsbefolkningen. Vilket de enligt honom skulle göra om nu de ekonomiska och institutionella omständigheterna i ett samhälle var lika viktiga för fred och demokrati som kulturarvet. Alltså drar han slutsatsen att Islam är primärt, och övervägande skyldig för dagens Jihad-rörelser över världen.
Exemplet är intressant, men historiskt underinformerat. Den kinesiska ockupationen har sedan dag ett varit oetiskt och oförsvarbar, den har också likt alla ockupationer hållits vid liv genom att fängsla, tortera eller mörda självständighetsförespråkare. Den medförde dock flera positiva följder som möjliggjorde för befolkningen att inte radikaliseras av hopplöshet, utan istället se möjligheten till en ljusare eller i alla fall dräglig framtid. Under Kinas ockupation så förbjöds slaveriet och livegenskapen (livegenskap är en mildare form av slaveri) som tidigare under styret av strikt buddhismen varit tillåtet (98% av befolkningen levde som livegna eller andra slavar innan ockupationen), medellivslängden har dessutom nästan dubblats sedan Kinas övertagande. Under buddhistmunkarnas styre så skars ögonen ut som officiell rättskipning, det fanns heller inga sjukhus i landet utan det första sjukhuset byggdes av Kinas ockupanter. Alla byar gavs skolor och flera av dem utförligare infrastruktur, friskt vatten börjades göras tillgängligt till fler, allt detta skapade många jobb och gav drägligare liv. Så under dessa tämligen hanterliga (dock fortfarande oförsvarligt kolonialistiska, våldsamma och diktatoriska) omständigheter så kan det begripas varför våldsam extremism inte frodats så kraftigt. Under mörkare tider så har dock fruktansvärda förbrytelser utförts med olika former av buddhism som motiv. Alaungpaya, diktator i Burma under 1700-talet, införde dödsstraff för alla brott mot buddhismens moraliska föreskrifter. Med buddhistisk rättfärdelse så utförde Japan våldsamt folkmord i Korea under 1700-talet, där den buddhistiska ledningen uppmuntrade soldaterna att ”dräp koreanerna en efter en och töm landet”. Krigare belönades baserat på hur många näsor de kunde skära av från koreaner och förse ledningen med. Hemma i Japan så begravde den Japanska starke mannen (själv from buddhist) som gett dessa order flera av dessa näsor i ett buddhistiskt tempel. Den närvarande översteprästen skrev ner med beundran hur den folkmördande tyrannen vara en god buddhist, och hur hans handlande kring näsorna speglade detta. Japanska soldater tycks också ha motiverat övergrepp med buddhism, för att citera en soldats egna anteckningar från när han var delaktig i att samla in Koreaner till att bli människooffer åt en bodhisattva (människa eller annan varelse som nästan är framme vid fullständig buddhistisk upplysning) ”För denna votivgåva av blod dräpte vi alla, oavsett om det var kvinnor, män, hundar eller katter. Antalet uppgick till så många som 30 000.” [12]
Så att påstå att buddhism och islam skulle ha någon observerbar skillnad i kapacitet att producera våld, är oförenligt med historisk fakta. Jag skulle mena att sådana mätningar av hur många våldsamma individer som en världsåskådning kan generera, egentligen inte går att göra vetenskapligt, tog exemplet ovan för att illustrera dessa svårigheter. Jag erkänner att det finns komponenter i huvudskåran av islamsk tradition som är djupt problematisk, tankar om martyrskap och heligt krig som nog innehar en tung del av ansvaret för terrorismen, dessa komponenter kan dock inte urskiljas kliniskt från de omständigheter moderna muslimer befinner sig i. Vi kan inte bedöma den ena faktorn isolerad från den andra.
Den jämförelse Harris utför är även orimlig då befolkningen i Tibet ligger mellan 3-7 miljoner. Afghanistan som har ockuperats av både Sovjetunionen och USA, har en befolkning på omkring 30 miljoner, den muslimskt befolkade Gazaremsan som utsätts för Israels ockupation har en befolkning på omkring 1 miljon, Irak har en befolkning på omkring 33 miljoner, och Iran som hade en demokratisk regering fram tills CIA avsatte den och inrättade en kung (även kallad Shan) har numera en befolkning på långt över 70 miljoner. Eftersom de dödligt våldsamma individer som framträder ur olika världsåskådningar är i regel i minoritet (även de flesta nazister sitter bara hemma och näthatar, ytterst få går ut och faktiskt dödar folk), så blir det snedvridet att jämföra en världsåskådnings medlemmar under utländskt förtryck med en betydligt större grupp tillhörande en annan världsåskådning under liknande omständigheter. Att från sådan jämförelse avgöra vilken av världsåskådningar som skapar flest råskinn, blir bara dumt.
Harris jämförelsen är snedvriden på flera andra sätt också. CIA bidrog under en tid visserligen till att träna buddhistiska krigare i Tibet, och upp till så många som 170 stycken gerillakrigare kan ha lärts upp i det motståndsläger de finansierade i landet, detta rapporterar The New York Review of Books, den amerikanska myndigheten Office of the Historian hänvisar till ytterligare 250 Tibetaner som tränats av CIA direkt eller via dess finansiering. Den totala siffran går inte att veta, men det finns inget som tyder på att den skulle ligga över några hundratal. Dessa hundratal lyckades också slå ihjäl flera kinesiska soldater och statstjänstemän, med målet av att få se Dali Lama återvända och bli landets ”högsta ledare” i enlighet med deras buddhistiska ideal. Dessa hundratal är dock småpotatis i jämförelse med de 35,000 muslimer som CIA rekryterade från världens alla hörn för att träna upp till att bli jihadkrigare under kalla kriget. Dessa buddhister krymper ytterligare om man jämför dom mot de 100,000 muslimer som CIA med hjälp av Pakistans diktatur inhyste i dogmatiska lärocenter i syftet att odla fram jihadistisk fanatism, i syftet av att denna masspsykos skulle vändas mot Sovjetunionen. För att inte tala om alla årskullar med barn i Afghanistan som fick växa upp med jihadromantiserande läroböcker tillverkade av amerikanarna i syftet att inspirera heligt krig mot Sovjet. Vi talar här om skolmaterial som lärde barnen det goda värdet i att bruka våld mot utländska makter, skolmaterial som öppet hyllar jihadkrigarna som är villiga att ”uppoffra sina ägodelar och sina liv i syftet att införa muslimsk lag” och uppmuntrade barnen att ”skära ut ögonen på den Sovjetiska fienden och skära av hans ben” (egen översättning). Vi bör heller inte glömma det faktum att USA stödde den första kungen av Saudiarabien militärt när detta ännu var ett relativt svag land omgiven av starkare makter, detta gjordes med det uttryckliga syftet av att upplyfta terroristen till en ”globalt erkänd muslimsk ledare” (egen översättning). Detta bidrog starkt till att möjliggöra för denna terrorist att bevara sitt egna IS-liknande territorium. Saudiarabien uppskattas i sin tur ha lagt ner 100 miljarder dollar på att fostra fram fanatism bland världens muslimer. Wikileaks har avslöjat att Saudiarabiens överklass bedöms av USA utgöra den största finansiären i världen av sunnimuslimsk terrorism. Den politiska analytikern Ben Norton har rapporterat för Slate att Saudiarabiens diktatur är en skapelse som möjliggjorts av väst, samt upprätthålls av väst stöd och skulle annars har störtats för flera år sen.[13]
Antalet muslimer som har genomlevt de omhuldande politiska omständigheterna som underlättar för att bli terrorister, samt stödet och träningen av CIA till att bilda och driva självgående rörelser och rekrytera fler, är helt enkelt långt fler än antalet buddhister. Jämförelsen mellan Tibetanska buddhister och den muslimska befolkning i alla länder som genomgår allvarliga konflikter med väst eller grannländer, blir därför totalt meningslöst. Om vi bortser från de politiska omständigheterna folk lever under, och bara ser till världsåskådning, så förblir jämförelsen ändå intetsägande. Jag är medveten om att det är svårt att mäta antalet medlemmarna till en världsåskådningar tillförlitligt. Om vi utgår från den data vi har tillgänglig så kan vi dock konstatera att det enligt en mätning från 2012 finns 500 miljoner buddhister i världen (cirka 7% av världsbefolkningen), och 1,6 miljarder muslimer i världen (cirka 23% av världsbefolkningen). [14] Det finns alltså mer än tre gånger så många självbekända muslimer i världen som buddhister. Även om lärorna vore ensamt ansvariga för fostrande av fanatiker, så vore det rimligt för oss att hitta tre gånger så många muslimska terrorister som buddhistiska sådana.
Med detta menar jag inte att säga att buddhismen och islam är lika våldsgenererande, eller lika fredliga för den delen. Min poäng är istället att en sådan jämförelse går inte att göra vetenskapligt, kulturarv tillåter sig sällan utsättas för kontrollerade experiment. Att sätta på nyheterna, luta sig bakåt och räkna antalet terrorister som säger sig utföra sina brott till äran av en särskild världsåskådning, för att sedan komma till slutsatsen ”den grejen har flest galningar, det är bara dess fel” blir till följd av allt vi gått igenom, ytterst förenklat och naivt i förhållande till historisk fakta.
Med de sagt så kan vi börja kartlägga en mer komplex förklaring till dagens jihadism, nämligen dess koppling till kapitalism. Låt oss börja med IS som ett aktuellt exempel. IS är också ett trumfkort för lika tänkande till Sam Harris. Då människor utanför konfliktzonen åker ner till IS för att vara delaktiga i deras terrorism. De är därför svåra att förklara som produkt av krigets skärande upplevelser härdar folk och radikaliserar dem.
För att förstå situationen i Irak bör vi nog först titta på Irakkriget. Vi kan konstatera att invasionen i Irak var minst sagt ett enormt misstag, om inte direkt kriminellt. Englands tidigare premiärminister Tony Blair har bett om ursäkt för att ha gått på felaktig information, han riskerar än idag att åtalas för invasionen hemma i England, Bush har dömts i sin frånvaro av Malasyias högsta domstol i frågan. Inför invasionen så var amerikanska och brittiska ledare informerade av sin egna experter om att invasionen skulle kraftigt stärka den internationella jihadrörelsen. Som vi alla vet så slog dessa farhågor in. Långt innan IS grundades så ökade antalet självmordsbombningar globalt till följd av invasionen. Irak som saknat dessa innan, fick en storm av martyrer som sprängde sig själva och civila i luften, och tonvis med arga unga män över världen radikaliserades till följd av konflikten. [15]
När kriget började så kunde den välvilligt inställda intala sig själv att det hela inte var motiverat för att sprida allt mer ohämmade former av kapitalism, utan gjordes för att beröva Saddam massförstörelsevapen. Denna saga blev med tiden allt mer svårt att tro på då dokumentation visat att Bush-administrationen regelbundet missrepresenterade fakta, förteg relevant information, snedvred och rakt av ljög gällande Saddams tillgång till massförstörelsevapen, även Blair misskötte sig men var ärligare. Saddam utgav egentligen inte ett genuint hot. Tidigare hemligstämplade dokument har nu också blottlagt det faktum att USA tidigt medvetet hjälpt Saddam att nyttja illegala kemiska vapen mot Iran. Så att det skulle ha funnits någon genuin ovilja mot att diktatorn skulle inneha illegala vapen framstår högst schizofrent. [16] De material med potential till att utveckla massförstörelsevapen som hittades i landet (vilket var otillräckligt för Saddam att utgöra hotet han målats upp som), skyddades heller inte. Utan dessa lager av stoffet för framtida massmördande tilläts tömmas illegalt av okända främlingar, bara för att man regelbundet underbemannade vaktstyrkorna kring de känsliga områdena. Ockupanterna kunde inte anstränga sig tillräckligt för att skådespela fram engagemang kring massförstörelsevapen, så materiellt för att tillverka detta ligger nu i händerna på gud vet vilken radikal rörelse. [17]
När den gamla lögnen blev allt för genomskinlig så fick man byta mantra. Officiellt sett så skulle landet demokratiseras i och med invasionen, det var ju förstås därför man massmördat. Detta svepskäl blev genast ett problem då irakierna fria från Saddams förtryck självmant ersatte hans hejdukar inom statsmakten med att rösta fram egna borgmästare, kommunpolitiker och liknande. De amerikanska soldaterna som skickats till Irak tyckte förstås detta var en förträfflig ide och hjälpte Irakierna att bygga valbås och på annat sätt underlätta demokratiseringen. Soldaterna och irakierna tog själva naivt nog propagandan på allvar. När de högre uppsatta inom den amerikanska ledningen fick reda på allt detta så fick dom panik. De avbröt alla pågående val och ersatte folkvalda ledare med individer dom själva utsåg. [18] Demokratin skulle komma, men ”snart”. Ockupanterna gjorde därifrån sitt ytterst för att förhindra irakierna från att få hålla fria val. De gav sig tillslut inför folkviljan och tillät irakerna att rösta fram en regering, detta gjordes först när det blev tydligt att deras antidemokratiska policys riskerade att provocera fram en revolution. Senare har det kommit fram att statsmannen Colin Powell, som var en av arrangörerna av invasionen, aldrig trodde att etablering av demokrati i landet var ett realistiskt mål.[19]
Även med irakiska val så hade man lyckats med mycket av sina kapitalistiska reformer. Ledaren för den amerikanska invasionen var öppen med att han såg Iraks breda offentliga sektor, statligt ägda företag och offentliga sjukvård, som delar av en ”stalinistisk ekonomi”. De offentliga företagen såldes därför ut och stor del av deras anställda avskedades. Skydden som de lokala små- och större irakiska företagen hade från att konkurreras ut av internationella jättar, togs helt bort så att dessa drevs bankrutt. De privatanställda irakierna blev utan inkomst när deras inhemska företag krossades, och blev med stor frustration över sin försämrade livssituation, lämpliga att rekrytera till jihadrörelser. Affärsmännen som konkurrerades ut av internationella jättar började i flera fall aktivt förse terrorister med resurser, då dessa terrorister var deras enda hopp om att skrämma bort de internationella jättarna. Fem månader efter att invasionen börjat så var 67% av irakierna arbetslösa. En av de få saker som i denna fattigdom höll bort massvält var den subventionerade mat som fortfarande delades ut till de Irakiska hushållen. Detta bedömdes också vara en rest från Saddams pseudo-socialism och avskaffades därför. Dessa och andra kapitalistreformer var amerikanska makthavare säkra på skulle generera ett jordiskt paradis, de beskrevs bland annat de nya Irak som innehavande ”bland de mest upplysta skatte- och investeringslagarna i den fria världen”[20]
Trots att de invaderande makterna aktivt agerat mot de mål dom påstått sig haft, och samtidigt konsekvent agerat i linje med att stärka kapitalismen, så kan man vilja ursäkta allt detta som en slump och påstå att kapitalismen inte motiverade invasionen. Detta kräver dock antagande av att amerikanska makthavarna besitter en gränslös oförmåga kombinerad med svindlande tur, då de misslyckas med sina altruistiska mål men lyckas simultant med att främja kapitalism.
Det jordiska paradis som lovats av kapitalistiska reformer uteblev konstigt nog. Den superprivatiserade staten lyckades inte skapa fungerande infrastruktur. I frånvaron av fungerande samhällstjänst till allmänheten så växte sig muslimska rörelser allt starkare, och islam kom att få en allt mer dominant roll i Iraks politiska liv. När den nya grundlagen skulle röstas fram så delades kopior av föreslagna lagtexter inte ut tillräckligt för att folk skulle kunna bilda sig en åsikt, istället så fick folk gå på vad deras Imam sa var rätt grundlag att rösta på. Den nya lagen blev betydligt mer islamorienterad, förbjöd lagar som stred mot islamsk tro och undergrävde kvinnans jämställdhet med mannen. [21] Dessa negativa följder är inte isolerade till Irak. I Indonesien (landet med världens största muslimska befolkning) så har allmänhet fått en starkare vilja att tillåta Islam att ta större utrymme i det privata samt politiska livet, den förändring har just uppkommit efter irakinvasionen. Detta bedöms också av expert till stor del komma av att indonesierna fruktar en invasion av USA och vänder sig till Islam i större utsträckning som respons. [22]
Det var inte bara Indonesien som den jihadiska smittan spriddes inom och stärktes i, som följd av kriget. Gällande Al Qaida så konstaterade forskning baserat på opinionsundersökningar och ställningstagande från större institutioner i muslimska länder, att innan invasionen av Irak så var majoriteten av den muslimska världen kraftigt negativt inställda till Al Qaida. Denna negativa inställning överskuggades dock av en vilja att försvara de muslimska hemländerna, när Irak och andra muslimska områden invaderades. Till exempel Al-Azhar, det äldsta lärocenter för högre muslimskt vetande, kom ut med en fatwa om att alla världens muslimer skulle utföra ”jihad mot de invaderande amerikanska trupperna”. Läromästaren Sheikh Tantawi från denna institution, hade länge betraktats som allt för västvänlig av extrema muslimer. Även han blev så upprörd av Irakinvasionen att han sa att det var en ”bindande Islamsk plikt” att kämpa mot invasionen. Överlag så såg invasionen till att sudda ut gränser mellan extrema och moderata politiska rörelser i den muslimska världen, de flyttades närmare varandra, förenade av hatet mot övergreppet på det irakiska folket. [23]
CIA-agenten som burit ansvaret för att spåra Osama bin Laden sedan 1996, konstaterar att ”våran utrikespolitik, fullbordar radikaliseringen av den muslimska världen, något Osama bin Laden har försökt göra med väsentlig men ofullständig framgång sedan tidigt 1990. Som följd av detta, så anser jag att det är en rättvis beskrivning att kalla USA för den enda allierade bin Laden inte tål att förlora.”(egen översättning) [24]
Om vi återvänder till Indonesien så kan vi konstatera att skräcken för en amerikansk invasion är i sig inte underlig eller omotiverad. Då USA tidigare sett till att arrangera ett maktbyte i Indonesien, i syftet att hindra vänstermakter från att hamna i regering. Den högerinriktade diktatorn de hjälpte till makten gav de sedan materiellt stöd till, när denna skulle folkmörda alla associerade till landets kommunistparti. CIA försåg diktatorn i landet med namnlista på misstänkta kommunister, en namnlista som blev synonym med dödsannonser i diktatorns hand. Upp till en miljon Indonesier mördades. En massaker som inte bara underlättades, utan riktades in av CIA till de offer de tyckte passade. Länge skylldes denna hårda respons på att en kommunistisk statskupp hade försökts utföras i landet, men som The Guardian rapporterar så var även denna kupp troligen orkestrerad av CIA.[25] Detta är inte unikt. Som jag tidigare nämnde så avsatte CIA och MI6 den demokratiska regeringen i Iran, detta gjordes för att skydda landets olja från att nationaliseras. Tusentals iranier blev politiska fångar i det totalitära skräckvälde som uppkom [26]
Så vi kan konstatera att den jihadrörelser över världen har stärkts kraftigt av invasionen av Irak, samt att skräcken som många inom den muslimska världen känner inför amerikanskt övergrepp heller inte är obefogat. Då amerikanska trupper alltid är villiga att spilla blod för kapitalismen. Det räcker med något så måttfullt som att lätt modifiera ekonomin genom att till exempel nationalisera en naturresurs, för att korsfararna för kapitalismen ska slå till stenhårt och blodigt.
Jag säger just korsfarare för kapitalismen för det är detta som deras handlingar gör dem till. Iran skulle skyddas från reformer som hädade mot renlärig kapitalism, Indonesien skulle skyddas från vänstermakter som kunde besudla ekonomin och det enda som verkligen var en prioritet i Irak var att frälsa folket från en ekonomi som bedömts ”stalinistisk”.
Att åberopa inkompetens, att amerikansk elit agerar för att försvara sitt nationella intresse primärt eller sprida demokrati i mellanöstern och bara råkade förvärra för allt detta men samtidigt stärka kapitalismen, är inte trovärdigt. Ett läckt dokument har avslöjat att amerikansk militärmakt hade förstått på förhand att deras utrikespolitik skulle skapa en Islamsk stat i regionen, innan IS uppkom så hade man alltså förstått vart man var på väg. [27] Om ett läckt dokument från Kina hade visat att de förutspått att de skulle skapa en islamsk stat om dom agerade på ett visst sätt i ett muslimskt land, och de agerade på detta vis och den muslimska staten uppkom som en av deras mest inbitna fiender, vad skulle vi tro om den händelsen då? Om Kina sa sig agera så för att de ville demokratisera det muslimska landet, så skulle vi knappast ta dom på allvar. Kina skulle dock undergräva sina egna intressen i och med att skapa sina egna fiender, så en rationell egoism skulle heller inte kunna tas till som förklaring. Om detta agerande fans i en större kontext, där dom lyckats spridare allt mer planekonomiska reformer i mellanönstern, då skulle dock svaret infinna sig. Varje västerländsk analytiker skulle skratta åt att Kina var så förblindad av sin kommunism att dom undergrävde sin egna trygghet för att sprida sin ideologi. När väl den islamska staten som Kina skapat började döda Kinesiska civila som besökte gayklubbar och liknande, så skulle vi inte kunna göra annat än sucka i förtvivlan åt hur mycket högre Kinas ledning värderade kommunismen jämfört med hur dom värderade sina egna medborgares liv.
Flera studier av amerikanska utrikespolitik har konstaterat att deras stöd till polis och militär i länder, sammanfaller regelbundet med försämring av männskliga rättigheter. [28] Detta fakta har sedan i sin tur gåtts igenom och jämförts med investeringsmöjligheterna i landet. Då ha har det kartlagts att när det amerikanska militära och polisiära stödet ökat till ett land, så har primärt investeringsmöjligheterna också ökat och sekundärt så har mänskliga rättigheter minskat. Bland annat har investeringsmöjligheterna mäts genom att facken försvagats, skatter på vinst minskat etc. [29]
Utfallet i Irak är alltså inte ett undantag. Utan illustrerar en regel. Den hemliga polis amerikanarna drev i landet som kidnappade irakier, och enligt soldaternas egna vittnesmål våldtog fångar (ibland analt med kolaflaskor), högg dom med vassa föremål, gav elstötar i skrevet och liknande, var i själva verket sammansatt från soldater som skapat terror i El Salvador långt innan. Problemet med fanatisk kapitalism är äldre än de moderna jihadrörelserna. Det faktum att IS medvetet rekryterar folk med dålig kunskap i Islam, antyder att muslimsk tro inte har en solklar och okomplicerad relation till att möjliggöra terrorism. [30]
Den moderna muslimska terrorismen är förstås inte enbart en produkt av kapitalismen. Jihad är ett komplex globalt fenomen, som har flera olika delorsaker och ter sig i olika former i olika delar av världen. De olika varianterna har delvis skilda orsaker, att applicera samma förklaringsmodell mekaniskt till Boko Haram i Nigeria som till den svenska Taimour Abdulwahab som sprängde sig i Stockholm och dessutom till Jemaah Islamiah i asien, gör inte verkligheten mycket mer begriplig. I vissa delar av världen har kapitalismen varit en bärande orsak till jihadrörelser, i andra något i periferin och ibland inte alls bidragit. Det väsentliga är att vi inser att det finns ett delansvar där.
Nu när vi redogjort för problemet, har vi några lösningar. Hade jag en snabb lösning på Jihad skulle jag ha vunnit nobelpriset för länge sedan, så de korta svaret är nej. Men vi kan se över alternativ.
Vissa föreslår att Sufismen, som är en fredsorienterad och mer inåtriktad variant av Islam (som tidigare varit dominant men numera är i periferin) ska stödjas av västerländska makter för att konkurrera med de våldsammare varianterna och sprida ett fredsideal. Denna ide är inte i sig dålig. När en folkrörelse uppkom i Senegal av muslimer, som övertygade andra muslimer om att könstympning var icke muslimskt och hälsovådligt, så fick det just sitt startskott genom att den amerikanska biståndsarbetaren Molly Melching började utbilda befolkningen i mänskliga rättigheter och sexualkunskap. Från den nya information kom de till insikt om att deras sedvänja kränkte barnens rättigheter och försvårade för förlossningar när barnet senare växte upp. Tack vare detta håller könsstympningar så sakteliga på att dö ut i landet. [31]
Så genom att föra dialog med muslimer kan vi åstadkomma mycket. Rörelser så som LGBT Muslims har redan börjat lista öppet homosexuella imamer, och lyckas den svenska aktivisten Ardeshir Bibakabadi sprida attityden att islam är oförenligt med homofobi bland de svenska muslimerna, så kan detta eventuellt sippra vidare. En global opinionsundersökning visar att det finns ett utbrett krav att frun ska lyda sin man, fördömande av homosexualitet och utomäktenskapligt sex i den muslimska världen. En normativ revolution, särskilt kring de sexuella, finns det ett desperat behov av. Det är inte bara våldet som behöver minskas, utan även de sexuella och könsmässiga normerna bland de fredliga och moderata muslimerna behöver förändras.[32] Det är dock lätt att tappa bort sig i vad alla andra måste bli bättre på, vilka brister andra civilisationer har. Så låt oss vända oss inåt igen.
Rashid Musa, ordförande i Sveriges unga muslimer, försökte göra en politisk poäng av att kontakta bland annat Liberalerna och be dom ta avstånd från våldet. Då han som svensk var trött på att jämt bli ombedd om att ta avstånd från våld i länder han aldrig ens besökt.[33] Oavsiktlig så belyste han det större problemet. Nämligen att kapitalismen intagit en status som inom retorik kallas ”doxa”, i andra ord är den del av det outtalade och självklara, den behövs inte tänkas på. Ingen kan tänka tanken att be Liberalerna om att ta avstånd från våld eller misär. Trots att de är några av de mer vulgära kapitalistdyrkare vi har i Sverige. Så länge kapitalismen innehar denna status av att stå ovanför granskning, så kommer vi aldrig kunna se oss själva i spegeln som samhälle och hitta bristerna som bidrar till att förstärka våra och andra problem.
Även om jihad trollades bort imorgon, om alla muslimer i världen slängde Koranen och började läsa ”illusionen om gud”, så kan CIA eller MI6 bestämma sig för att finansiera upptränade av extremister bland de förtryckta kristna i Kina, shamantroende i Nordkorea eller gud vet vad. När en Britisk man svalt ihjäl till efter att han bedömts ”kapabla till arbete” och nekats statlig välfärd för att tvingas klara sig på marknaden, eller när tusentals sjuka britter dog efter ha tvingats ut i arbete, så rycker vi bara på axlarna och beskyller det specifika partiet som satt i regering. [34] Återigen så talar ingen förutom dom på vänsterkanten om det uppenbara. Problemet är inte specifika partiers missar, att se dessa globala problem och peka på parterna och rörelserna isolerat blir som att försöka förstå Saudiarabien och Irans politik utan att nämna islam. Det finns en ideologi som förenar dessa partier och rörelserna bakom, en vilja att stärka kapitalismen över allt annat. Så länge detta kan leva vidare och inte granskas så kommer Jihad bara vara en av många problem.
[1]
Dalmia, Shikha (2016/04/09) ”The Costless Fix to Europe’s Jihadi Problem” Reason.
[2]
”This paper summarizes the findings of two recent reports by Onaran and Obst (2015) and Stockhammer and Wildauer (2015), and derives the policy implications. Results of research by
Onaran and Obst (2015) and Stockhammer and Wildauer (2015) show that the current European policy of wage moderation is counter-productive, and leads to a stagnation in growth, risk of
deflation, and it has resulted in unstable growth models driven by debt or export surpluses in the absence of a healthy wage growth. […] The European Commission (EC) has long encouraged wage moderation for many years, and it has explicitly recommended real wage growth below productivity growth to increase the international competitiveness of the EU. This policy has resulted in three decades of increasing inequality, declining share of wages in national income, and the emergence of a new class of super rich without generating a sustainable growth model for Europe. Full employment has not been achieved in any of
the EU countries, even before the crisis. […] As Onaran and Obst (2015) shows the decline in the wage share was associated with a weaker and more volatile growth performance. Stockhammer and Wildauer (2015) highlights that in countries like the UK, Ireland, Spain, Greece, or Portugal households increased their debt to maintain consumption levels in the absence of decent wage increases. In countries such as Germany, Austria, and the Netherlands an excessive reliance on exports was required to maintain growth in the absence of domestic demand based. The Great Recession 2007-9, and the subsequent Euro Crisis have proven the fragility of both models. […] Empirical evidence shows that when the share of wages in national income decreases four things happen (Onaran and Obst, 2015). First, consumption decreases, since workers consume more as a proportion of their income compared to higher income groups who earn profit income; hence when there is a redistribution from wages to profits, domestic consumption in the national economy unambiguously decreases. Second, although private investment may partially increase due to higher profits, this increase is insufficient to offset the negative effects on domestic consumption. Third, net exports (exports minus imports) increase due to a fall in unit labour costs, but in the majority of countries, in particular in the large, relatively closed economies, this increase is not enough to offset the negative effect on domestic demand. Finally, in an environment of the global race to the bottom in the wage share, most of the positive effects on net exports are wiped out as labour costs fall simultaneously in all countries, and their international competitiveness relative to each other does not change significantly. Thus, in the vast majority of countries a fall in the wage share leads to lower growth; this is what we call a wage-led demand regime. […] Large economies such as the UK, Germany, France, Italy, and Spain as well as some small economies such as Greece, Portugal, Sweden, Finland, the Netherlands, and Luxemburg are wage-led.”
Kan läsas i abstraktet samt sida 3 och 6 av Onarans, Özlem och Stockhammers, Engelbert (2016/02) ”POLICIES FOR WAGE-LED GROWTH IN EUROPE” FEBS Policy report (FEBS står för ”foundation for european progressive studies”).
[3]
(2012/10/10) ”Wal-Mart Workers in 12 States Stage Historic Strikes, Protests Against Workplace Retaliation”
Roumeliotis, Joanna(2014/06/18) ”A Silent Epidemic” av Producerad av CBS. Upplagd under titeln ”Workplace bullying at Wal Mart” Workplace Bullying Institute.
[4]
Zamora, Garrett (2016/06/14) ”Disgruntled Walmart worker killed after taking employees hostage” NewsChannel 10.
[5]
En sammanfattning av sambandet mellan lägre ungdomslöner och kriminalitet kan
Studien som hänvsisas till i sammanfattningen, är skriven av Jeff Grogger (October 1998) och heter ”Market Wages and Youth Crime”, utgiven i Journal of Labor Economics, Volym 16.
Rapporten av Ellen Houston och Jared Bernstein, ”Crime and Work” (2000/07) utgiven av Economic Policy Institute (EPI) når även slutsatsen att för låga löner gör det svårt för fattiga att försörja annat än mindre familjer och ökar därför risken för brott. De föreslås därför en höjning av minimilönen i USA.
”Research that shows that among couples who report subjectively feeling high levels of financial strain the DV [DV=domestic violence] rate is 9.5% compared with 2.7% for couples who report subjectively feeling low levels of financial strain[…]Although it is certainly the case that middle class and affluent families do experience domestic violence, studies consistently indicate that as the financial status of a family increases, the likelihood of domestic violence decreases (Benson, Fox, DeMaris, & Van Wyk, 2003; Benson, Wooldredge, Thistlethwaite, & Fox, 2004; Greenfeld et al., 1998; Lloyd, 1997; Raphael, 2000). For example, Benson and Fox (2004) analyzed data from the National Survey of Households and Families, which uses a large nationally representative sample of U.S. households, and data from the 1990 U.S. census. They found that as the ratio of household income to need goes up, the likelihood of DV goes down. Their findings confirm earlier analyses of data from the redesigned National Crime Victimization Survey, also derived from a large nationally representative sample, that showed DV rates five times greater in households with the lowest annual incomes compared with households with the highest annual incomes (Greenfeld et al., 1998)”
Citatet ovan är tagen från Renzetti, C.M. (2009, September). ”Economic Stress and Domestic Violence.” Harrisburg, PA: VAWnet, a project of the National Resource Center on Domestic Violence/Pennsylvania Coalition Against Domestic Violence.
”existing research does show that disadvantaged women are more likely to experience violence generally, as well as violence perpetrated by an intimate partner. […] The statistics did indeed show that disadvantaged women, age 12 and older, were sexually victimized (including rape or sexual assault) at the highest rates. Women in the lowest income bracket, with annual household incomes of less than $7,500, are sexually victimized at 3.7 times the rate of women with household incomes of $35,000 to $49,999, and at about six times the rate of women in the highest income bracket (households earning $75,000 or more annually). Homeownership is another example of how economic advantage serves to protect women from sexual violence. Woman living in rented properties are sexually victimized at 3.2 times the rate of women living in homes that they or a family member own. […] There are obvious steps we as a society can take to better support all victims of sexual violence: We have to stop blaming and shaming survivors, and to start holding perpetrators accountable. But we also need to do much more to support women in disadvantaged communities. These are the same women who have the least flexibility at work, the least access to reliable transportation, the least help with child care, and the least resources with which to pursue legal representation or medical treatment on their own. We need to do a better job of bringing health, legal and psychological services to them.”
Citatet ovan är tagen från ”Privilege, Among Rape Victims” skriven av Callie Marie Rennison, utgiven i New York Times 2014/12/21.
Gällande metastudien var god se Hsieh, Ching-Chi och Pugh, M. D. (1993/09) ”Poverty, Income Inequality, and Violent Crime: A Meta-Analysis of Recent Aggregate Data Studies” Criminal Justice Review.
[6]
Fajnzylbers, Pablo., Ledermans, Daniel. och Loayzas, Norman (2002/02) ”INEQUALITY AND VIOLENT CRIME” Journal of Law and Economics, volym XLV.
[7]
”One, the idea of identifying a moderate middle has been a chase America has been engaged in for a long time. We Americans think in every country in transition there’s a Thomas Jefferson hiding behind some rock, or a James Madison beyond one sand dune. The fact of the matter is, the ability to identify a moderate middle in Syria was—there was no moderate middle, because the moderate middle are made up of shopkeepers, not soldiers; they’re made up of people who, in fact, have—ordinary elements of the middle class of that country.” – Joe Biden.
Citetet ovan återges i Miller ,Zeke J (2014/08/03) ”Biden Takes Veiled Shot at Clinton, Panetta Over ‘Inappropriate’ Books” Times
[8]
”Most of the arms shipped at the behest of Saudi Arabia and Qatar to supply Syrian rebel groups fighting the government of Bashar al-Assad are going to hard-line Islamic jihadists, and not the more secular opposition groups that the West wants to bolster, according to American officials and Middle Eastern diplomats. […] ‘The opposition groups that are receiving the most of the lethal aid are exactly the ones we don’t want to have it,’ said one American official familiar with the outlines of those findings”
Citatet ovan är tagen från
”Rebel Arms Flow Is Said to Benefit Jihadists in Syria” skriven av DAVID E. SANGER, utgiven i New York Times 2012/08/14
[9]
”German journalist Jurgen Todenhofer, who recently spent 10 days with Islamic State (IS) militants in Iraq and Syria, tells FRANCE 24 they buy Western weapons from Syrian rebels […] They buy the weapons that we give to the Free Syrian Army, so they get Western weapons – they get French weapons […] German weapons, […and] American weapons […] The best seller of weapons [to terrorists in the region] is the Free Syrian Army, which is financed by NATO, financed probably also by France, but at least by the United States”
Citatet ovan är taget från ”Embedded with the IS group: ‘The unbelievers have to die’ ” vilket är utgivet på france24.com
För mer om vapnena som indirekt hamnar i fiendens händer, var god se ”Al Qaeda in Syria” BBC radioreportage, producerad av Joe Kent.
”Among those killed [by US financed grupps] have been civilians, including a 17-year-old boy accused of being gay and a woman accused of adultery, as well as captured members of Syrian government forces, of pro-government shabiha militias, and of the armed group calling itself Islamic State and other rival groups. In some cases armed groups carried out summary killings in front of crowds. The deliberate killing of people held in captivity is prohibited by international humanitarian law and amounts to a war crime.”
Citatet ovan är tagen från ”Syria: Abductions, torture and summary killings at the hands of armed groups” hämtad från Amnesty.org
”Syria: Armed opposition groups committing war crimes in Aleppo city” hämtad från Amnesty.org
”According to the Carnegie Endowment, most of the rebel groups in the Levant Front coalition likely receive support from the Military Operations Center, a Turkey-based rebel facility that the U.S. helps operate with its allies. […] In Aleppo, the ‘Supreme Judicial Council’ run by the Levant Front told Amnesty that the punishment for apostasy is execution. ‘Death sentences are carried out in the detention center according to Shari’a principles,’ the deputy director said. […] In several of the cases of abduction, journalists, political activists and a humanitarian worker told Amnesty that they were tortured by either Jabhat al-Nusra or the Nour al-Din al-Zenki Movement. Some were violently forced to sign a statement of confession. […] One journalist who works for an international media outlet was tortured by al-Nusra rebels for ‘offending the jihad and mujahidin [rebel fighters] and for working with a media channel that opposes al-Qa’ida.'[…] [E]ven groups Syrian activists described as ‘moderate” have abducted and tortured Syrians. Activists told Amnesty the Levant Front, the Nour al-Din al-Zenki Movement and the 16th Division also tortured and mistreated detainees. A humanitarian worker was abducted and tortured by the Nour al-Din al-Zenki Movement for complaining about the misuse of funds in a hospital in Aleppo. The Nour al-Din al-Zenki Movement is a CIA-approved rebel group that has received TOW anti-tank missiles. […] The rights organization documented cases in which Division 16, a Syrian rebel group that the U.S. government identifies as moderate, abducted Kurdish civilians. […] The 16th Division is backed by the U.S., and is part of a coalition that is fighting other U.S.-backed rebels. […] The CIA-approved Nour al-Din al-Zenki Movement has abducted Christians. […] Yet another media activist told Amnesty that he had been kidnapped by the ‘moderate’ groups the Nour al-Din al-Zenki Movement and the Levant Front […] He said he heard people being tortured in other rooms while he was abducted.”
Citatet ovan är tagen från ”U.S.-backed Syrian rebels committing war crimes, torture, abductions; imposing harsh Sharia law: Report” skriven av Ben Norton, utgiven i Salon 2016/07/11.
Rapporten som Salon hänvisar till är ”Torture Was My Punishment’: Abductions, Torture and Summary Killings Under Armed Group Rule in Aleppo and Idleb, Syria” utgiven av Amnesty 2016/07/05 Index nummer: MDE 24/4227/2016.
”The prosecution of a Swedish national accused of terrorist activities in Syria has collapsed[…] after it became clear Britain’s security and intelligence agencies would have been deeply embarrassed had a trial gone ahead […] His lawyers argued that British intelligence agencies were supporting the same Syrian opposition groups as he was, and were party to a secret operation providing weapons and non-lethal help to the groups […]Bherlin Gildo […] was accused of attending a terrorist training camp and receiving weapons training […] Karmy-Jones told the court in pre-trial hearings that Gildo had worked with Jabhat al-Nusra, a ‘proscribed group considered to be al-Qaida in Syria’ ”
Citatet ovan är tagen från ”Terror trial collapses after fears of deep embarrassment to security services” Richard Norton-Taylor, The Guardian 2015/06/01
”This external funding [from USA] enabled Islamist factions to systematically displace secular Free Syria Army (FSA) leaders, culminating in the rise of IS. […] In other words, the CIA-backed rebels targeted by Russia are not moderates. They represent the same melting pot of al-Qaeda affiliated networks that spawned the Islamic State in the first place. […] And they rose to power in Syria not in spite, but because of the US rubber-stamping the jihadist funnel through the so-called ‘vetting’ process. This summer, for instance, al-Qaeda led rebels received accelerated weapons shipments in a US-backed operation to retake Idlib province from Assad. […] Washington’s ‘moderate’ rebels include the likes of al-Nusra, Ahrar al-Sham and the Islamic Front While al-Nusra, of course, is al-Qaeda’s Syrian branch, Ahrar al-Sham openly ‘cooperates with the Syrian affiliate of al-Qaeda and has welcomed former associates of Osama bin Laden’ according to the New York Times. ‘While its leaders say they seek to create a representative government, they avoid the word ‘democracy’ and say Islam must guide any eventual state.’ The Islamic Front, Syria’s largest opposition grouping consisting of tens of thousands of fighters, aims to establish an ‘Islamic state’ in Syria, rejects democracy and secularism, and welcomes al-Qaeda foreign fighters as ‘brothers who came to help us’. […] The CIA knew what was happening: classified intelligence assessments year after year showed that most Saudi, Turkish and Qatari arms ended up with ‘hard-line Islamic jihadists, and not the more secular opposition groups'”
Citatet ovan är taget ur ”War on Islamic State: A New Cold War fiction” skriven av Nafeez Ahmed, utgiven i Middle East Eye 2015/10/08
”the rise of a large number of leftist parties and groups in the popular movement, which led to the outbreak of the Arab Spring […] In conclusion, the leftist parties face existential threats in a large number of the region’s countries”
Citatet ovan är tagen från (2015/12/27) ”Decline of Leftwing Parties in the Middle East” utgiven av RCSS (Regional center for strategic studies)
[senast läst 2016/06/09]
[10]
”And let me tell you about American leaders. In power, they don’t think the way you and I do. They don’t feel the way you and I do. They have supported ‘awful jihadists’ and their moral equivalents for decades. Let’s begin in 1979 in Afghanistan, where the Moujahedeen (‘holy warriors’) were in battle against a secular, progressive government supported by the Soviet Union; a “favorite tactic” of the Moujahedeen was ‘to torture victims [often Russians] by first cutting off their nose, ears, and genitals, then removing one slice of skin after another’, producing ‘a slow, very painful death’. With America’s massive and indispensable military backing in the 1980s, Afghanistan’s last secular government (bringing women into the 20th century) was overthrown, and out of the victorious Moujahedeen arose al Qaeda.”
Citatet ovan är tagen från Blum, William (2014/01/14) ”The Historical US Support for al-Qaeda” Foreign Policy Journal .
”[The] CIA [committed itself to] support[ing] […] a long-standing ISI [ISI=Pakistan’s Inter-Services Intelligence agency] initiative to recruit radical Muslims from around the world to come to Pakistan and fight alongside the Afghan Mujaheddin. The ISI had promoted this idea since 1982, and by now all the other players had their reasons for supporting it[…] Between 1982 and 1992, some 35,000 generally radical Muslims from 43 Islamic countries in the Middle East, North and East Africa, Central Asia and the Far East would enjoy their baptism under fire with the Afghan Mujaheddin. Tens of thousands more foreign Muslims came to study in the hundreds of new religious schools (‘madrassas’ in Arabic) that Pakistan’s military government began to fund, in Pakistan and along the Afghan border. Eventually more than 100,000 generally radical Muslims were to have direct contact with Pakistan and Afghanistan and be influenced by the holy war (jihad) against the Soviet Union in Afghanistan. […] ‘What was more important in the world view of history? The possible creation of an armed, radical Islamic movement, or the fall of the Soviet Empire? A few fired-up Muslims or the liberation of Central Europe and the end of the Cold War?’ was the question that Zbigniew Brzezinski, a former U.S. national security adviser, posed. American citizens woke up to the consequences only when Afghanistan-trained Islamic militants blew up the World Trade Center […] ‘The war,’ wrote Samuel Huntington, ‘left behind an uneasy coalition of Islamist organizations intent on promoting Islam against all non-Muslim forces. It also left a legacy of expert and experienced fighters, training camps and logistical facilities, elaborate trans-Islam networks of personal and organizational relationships, a substantial amount of military equipment, including 300 to 500 U.S.-provided, now unaccounted-for Stinger missiles’ ”
Citatet ovan är tagen från ”How A Holy War Against The Soviets Turned On U.S.” skriven av Ahmed Rashid utgiven i Pittsburgh Post-Gazette 2001/09/23
”Such terrorism traces back to Reagan administration programs to organize, arm, and train radical Islamists—not for defense of Afghanistan, as proclaimed, but for the usual and ugly reasons of state, with grim consequences for the tormented people of Afghanistan. The Reagan administration also cheerfully tolerated Pakistan’s slide toward radical Islamist extremism under the rule of Muhammad Zia ul-Huq, one of the many brutal dictators supported by the current incumbents in Washington and their mentors.”
Chomsky, Noam ”Failed States” (2007 pocketutgåva av Henry Holt and Company: New York {Ursprunglig utgåva 2006 av Metropolitian books})
Se sida 16.
[11]
”The difficult admission is that I [as a CIA agent] became the servant of the capitalism I rejected. I became one of its secret policemen. The CIA, after all, is nothing more than the secret police of American capitalism, plugging up leaks in the political dam night and day so that shareholders of U.S. companies operating in poor countries can continue enjoying the rip-off. The key to CIA success is the 2 or 3 percent of the population in poor countries that get most of the cream—that in most places get even more now than in 1960, while the marginalized 50, 60 or 70 per cent are getting a lesser share. […] But what counter-insurgency really comes down to is the protection of the capitalists back in America, their property and their privileges. U.S. national security, as preached by U.S. leaders, is the security of the capitalist class in the U.S., not the security of the rest of the people—certainly not the security of the poor except by way of reinforcing poverty. It is from the class interests in the U.S. that our counter-insurgency programmes flow, together with that most fundamental of American foreign policy principles; that any government, no matter how bad, is better than a communist one—than a government of workers, peasants and ordinary people. Our government’s support for corruption and injustice in Latin America flows directly from the determination of the rich and powerful in the U.S., the capitalists, to retain and expand these riches and power. ” Philip Agee
Detta citat är ursprungligen från Agee ,Philip ”Inside the Company: Cia Diary.” utgiven av Stonehill Publishing. Se sida 481-482 i kapitel ”Mexico City 28 October 1968”, se även 484-485 i kapitel ”Mexico City January 1970”.
”The New World Order of 1945 is sometimes described with considerable candor in mainstream scholarship. A highly-regarded study of US-Brazilian relations by the senior historian of the CIA, Gerald Haines, opens frankly: ‘Following World War II the United States assumed, out of self-interest, responsibility for the welfare of the world capitalist system.’ He could have gone on to quote the 1948 CIA memorandum on ‘the colonial economic interests’ of our Western European allies, or George Kennan’s call for reopening Japan’s ‘Empire toward the South,’ among other analyses reflecting real interests.”
Citatet ovan är från Chomsky, Noam ”Year 501” (2015 pocketutgåva haymarket books {Ursprunglig utgåva 1993 av South end Press}). Sida 215-216
Smedley Butlers insikt om att han blev ett redskap för kapitalismen kan läsas här: http://fas.org/man/smedley.htm
[12]
Sam Harris jämförelse mellan Buddhism och Islam kan läsas i Harris, Sam ”Bombing Our Illusions” Huffingtonpost 2011/05/25
Sam påstår även att ockupationen av Tibet skulle vara långt värre än något som mellanönstern eller andra muslimska områden utsatts för av väst, eller har utsatts för inom närhistorien. Detta är ett ganska vågat påstående, då mängden förtryck i en ockupation är svårt att uppskatta sakligt. Det är inte som att mäta genomsnitt temperaturen i ett land, utan det är något tämligen poröst och svårgreppbart vi talar om. Det tål dock att nämnas att den västerländskt inrättade diktaturen i Iran torterade så illa att det beskrevs som ”beyond belife” av Amnesty International, samt tog tusentals människor som politiska fångar (Baraheni, Reza (1976/10/28) ”Terror in Iran” skriven av, utgiven i The New York Review of Books
Länk: http://www.nybooks.com/articles/1976/10/28/terror-in-iran/). I Afganistan så gick ett gäng amerikanska soldater ihop 2010 och började döda civila för skoj skull (Boal, Mark ”The Kill Team: How U.S. Soldiers in Afghanistan Murdered Innocent Civilians” RollingStone 2011/03/27
Länk:http://www.rollingstone.com/politics/news/the-kill-team-20110327) Inom så kallade ”strike zones” där amerikanska drönare skickas, in så kategoriseras alla män i rätt ålderspann automatiskt som ”militanta” och därmed som måltavlor för drönarattacker. De dödas alltså utan belägg för att vara terrorister eller motståndare på något vis, förutom deras ålder och vart dom råkar befinner sig. En före detta CIA-agent uppger själv att detta urskillningslösa mördande genererar en kultur mer lämpad för att generar fler terrorister (Harris, Paul ”Drone attacks create terrorist safe havens, warns former CIA official” skriven av The Guardian 2012/06/05
Länk: https://www.theguardian.com/world/2012/jun/05/al-qaida-drone-attacks-too-broad?CMP=twt_gu). Innan drönare började användas så var inte detta urskiljningslösa dödande helt frånvarande heller, i anfallet av den Irakiska staden Fallujah, så brukade amerikanska soldater våld som om ”[Fallujahs] only inhabitants were fighters”. Flera av dess sjukhus bombades sönder, minst en utav dom ännu med patienter i sig. Röda korsett förbjöds också från att besöka staden och därmed kunde varken civila eller militära irakier motta vård eller annan assistans. Fallujah samt fler andra städer använde även brittiska och amerikanska trupper illegala krigsmedel mot, bland annat i form av att beröva civilbefolkningen tillgång till vatten och mat. (Chomsky, Noam ”Failed States” (2007 pocketutgåva av Henry Holt and Company: New York {Ursprunglig utgiven 2006 av Metropolitian books}). Se sida 46-50. Se även Monbiot,George (2005/11/22) ”Behind the phosphorus clouds are war crimes within war crimes” i The Guardian
Länk: https://www.theguardian.com/world/2005/nov/22/usa.iraq1) Hur många inom den muslimska världen som dött till följd av ”kriget mot terror” kan vi inte veta, uppskattningar strecker sig dock så långt som 4 miljoner ( Ahmed, Nafeez (2015/04/08) ”Unworthy victims: Western wars have killed four million Muslims since 1990” Middle east eye
Länk: http://www.middleeasteye.net/columns/unworthy-victims-western-wars-have-killed-four-million-muslims-1990-39149394) En annan uppskattning menar att för varje amerikan som dödats av muslimer, så har 30-100 muslimer dödats av amerikaner (M. WALT,STEPHEN (2009/11/30)”Why they hate us (II): How many Muslims has the U.S. killed in the past 30 years?” skriven av Foreign Policy
Vad jag känner till, och Harris presenterar heller inga belägg i motsatt riktning, så har ockupation av Tibet inte innehållit något så pass förödande eller förnedrande att de överskuggar allt detta med magnitud nog för att göra irakiernas och afghanernas situation icke jämförbar med Tibetanernas lidande. Man kan till och med fråga sig om inte misären orsakad av västerländskt militärmakt och annat tvång, är värre i flera muslimska länder, än situationen är i Tibet. Återigen så är sådana saker som ”vilket folk är mest förtryckt” ytterst svårt (om inte omöjligt) att jämföra sakligt, vi kan dock konstatera att Harris påstående är svagt. Harris resonemang tycks enbart grunda sig på antagandet att västvärlden per automatik är vänligare i sina våldshandlingar, jämfört med alla andra. Med detta sagt går jag nu vidare i källförteckningen för påståendena i brödtexten.
”Until 1959, when China cracked down on Tibetan rebels and the Dalai Lama fled to northern India, around 98% of the population was enslaved in serfdom. […] High-ranking lamas and secular landowners imposed crippling taxes, forced boys into monastic slavery and pilfered most of the country’s wealth – torturing disobedient serfs by gouging out their eyes or severing their hamstrings.[…] Tashi Tsering, now an English professor at Lhasa University […] He was taken from his family near Drepung at 13 and forced into the Dalai Lama’s personal dance troupe. Beaten by his teachers, Tsering put up with rape by a well-connected monk in exchange for protection. […] After 1959, it abolished slavery, serfdom and unfair taxes. Creating thousands of jobs through new infrastructure projects, it built Tibet’s first hospitals and opened schools in every major village, bringing education to the masses. Clean water was pumped into the main towns and villages and the average life expectancy has almost doubled since 1950, to 60.”
Citatet ovan är tagen från Neuss, Sorrel (2009/02/11) ”What we don’t hear about Tibet” The Guardian
”Hideyoshi gav överbefälhavaren följande genocidala direktiv: ‘dräp koreanerna en efter en och töm landet.’ De japanska soldaterna skulle belönas för varje korean som försattes ur stridbart skick. För koreanska befälhavare skulle huvudet visas upp som bevis, men hur många fotsoldater en japan tillfångatog eller dödade kunde dokumenteras genom att denna visade upp avskurna näsor. Till soldaterna utfärdade Hideyoshi mer exakta anvisningar: ‘en man har två öron men bara en näsa. Genom att skära av näsan ersätter ni huvudet. När ni tar någon levande tillfånga, skär först av hans/hennes näsa sedan har ni tillåtelse att hålla honom/henne fången. ‘ Näsorna skulle skickas inlagda i saltlake i tunnor till Kyõto, där Hideyoshi senare samma år lät bygga ett segermonument med det missvisande namnet Öronhöjden (Mimizuka) […] Hideyoshi uppmanade de japanska styrkorna att särskilt ‘bestraffa’ provinsen Chõlla ‘utan att lämna något kvar’. […] en japansk munk som tjänstgjorde som läkare i invasionsstyrkorna, skrev i sin dagbok [beträffande en erövrad borg i Chõlla]: ‘Män och kvinnor i borgen höggs alla ned utan att någon enda lämnades kvar. Ingen räddades. Även de som hade kapitulerat höggs ned […] i gryningen lämnade jag borgen. Döda låg kringspridda över vägen likt sand.’ När Hideyoshi fick höra talas om segern skrev han till fältherren: ‘Jag mottog en rapport om att ni häromdagen hade huggit av 269 huvuden. I dag ankom samma antal näsor. Ni sliter som djur. Det är underbart. Jag uppmanar er att fortsätta med ert utmärkta arbete!’. Under tiden tilldelade Katõ Kiyomassa sina 10 000 soldater en kvot om tre näsor vardera […] Japanerna skövlade landsbygden runt Namwõn i Chõlla. En krönikör nedtecknade följande: ‘[V]i tog upp förföljandet och jagade dem bland bergen och sökte igenom byarna som låg inom en dagsfärds avstånd. När de hade blivit inträngda i ett hörn slaktade vi dem i parti och minut. Under en tio dagar lång period grep vi 10 000 fiender, men vi högg inte huvudet av dem. Vi skar av näsorna, vilka lät oss veta hur många huvuden det var. Vid det här laget uppgick Yasuharus huvuden sammanlagt till över 2 000’ En soldat skrev i sin dagbok att ‘fienden gömde sig under golven och på andra ställen’. Japanerna samlade dem vid östporten i byarna, där de bönföll om att bli skonade till livet. ‘Vi högg och dräpte dem alla. Detta var att offra blod till vår krigsgud. För denna votivgåva av blod dräpte vi alla, oavsett om det var kvinnor, män, hundar eller katter. Antalet uppgick till så många som 30 000.’ De japanska soldaterna tillägnade denna blodsfestival (chi matsuri) till den Stora bodhisattva Hachiman (Hachiman Daibosatu) – en blivande buddha och en reinkarnation av kejsaren Õjin, som den gudomliga kejsaren Jingū hade burit i sitt sköte under sina erövringar i Korea under forntiden […]Hans [alltså Hideyoshis] främsta zenbuddhistmunk förrättade en ritual och efterlämnade en inskrift: ‘på grund av avståndet sände våra krigare näsor för att låta herren inspektera dem. Under inspektionen uppvisade herren inga hämndkänslor inför de döda fienderna. I stället fördjupade han sitt medkännande sinne’. Den japanska buddhistmunken som tjänstgjorde som läkare i hären nedtecknade en annan syn när han beskrev de brinnande koreanska åkrarna och sluttningarna, soldaterna som löpte amok och föräldrarna som mördades inför ögonen på sina barn som snart skulle förslavas. Denna munk drog slutsatsen: ‘Helvetet kan inte finnas på någon annan plats än denna’ […] Alaungpaya införde nu [i 1700-talets Burma] ’det allmäna bruket av dödstraff’ för brott mot buddhistisk moraliska föreskrifter”
Citatet ovan är tagen från sida 154-155,186 ur Kiernans, Ben ”Blod och Jord” (2010 pocketutgåva av Voltaire Publishing:Stockholm {Originaltitel: ”Blod and Soil”, Ursprunglig utgiven 2007 av Yale University Press: New Haven & London})
[13]
Afghanistans , Iran och Iraks befolkningsantal är alla hämtad från http://www.worldometers.info/
se länkarna nedan [samtliga hämtades 2016/06/09].
Gazaremsans befolkning är hämtad från http://www.mapsofworld.com/
[hämtad 2016/06/09]
Kuppen från CIA i Iran kan inte längre avfärdas som en konspiration, var god se: Dehghan ,Saeed Kamali och Norton-Taylor, Richard (2013/08/19)
”CIA admits role in 1953 Iranian coup” skriven av , The Guardian.
För tortyren och de politiska fångarna under Shanens styre var god se Baraheni,Reza (1976/10/28) ”Terror in Iran” The New York Review of Books
Mann, Jim (1998/09/15)”CIA Gave Aid to Tibetan Exiles in ’60s, Files Show” Los angeles Times
”The [CIA] program [in Tibet] consists of political action, propaganda, paramilitary and intelligence operations […] The covert training program conducted in the U.S. under which some 250 Tibetans were trained, ended in November 1964.”
Citatet ovan är hämtad från ”Office of the Historian”:s (1968/01/26) ”Status Report on Tibetan Operations”, utgiven i FFRUS (Foreign Relations of the United States), 1964–1968, Volym XXX, Kina
[hämtad 2016/06/09]
”On the eve of Richard Nixon’s historic 1972 meeting with Mao, the program was abruptly cancelled, thus returning the US to its traditional arms-length policy toward Tibet. […] In 1955, a group of local Tibetan leaders secretly plotted an armed uprising, and rebellion broke out a year later, with the rebels besieging local government institutions and killing hundreds of government staff as well as Han Chinese people. In May 1957, a rebel organization and a rebel fighting force were founded, and began killing communist officials, disrupting communication lines, and attacking institutions and Chinese army troops stationed in the region. […] According to one account, some 170 ‘Kamba guerrillas’ passed through the Colorado program. […] As McGranahan shows in extensive detail, the veterans were preoccupied above all by their devotion to the Dalai Lama, whom they wanted to resume his position as supreme leader of an independent Tibet””
Citatet ovan är tagen från Mirsky,Jonathan (2013/04/09)”Tibet: The CIA’s Cancelled War” The New York Review of Books .
”The available documentation tends to support the thesis of this paper: that US policy in Afghanistan, consistent with US policy elsewhere both during and after the Cold War, is geared to protect US private power and thus US access to oil. […]America’s response–to finance and arm the most fundamental and dangerous Muslims that could be rounded up–is a decision that continues to shake the world. The possibilities of the resulting ‘blowback’–in the form of well-documented terror and the not so well-known heroin trade–were ignored in the drive to support those who would struggle against Soviet-dominated communism.[…] The rise of the Taliban can be directly attributed to this process and America’s so-called ‘War on Terrorism’ is yet another harsh penalty the people of this war-ravaged country must accept at the hands of the world’s sole remaining superpower.”
Citatet ovan är från abstraktet tillhörande Hartmans, Andrew (2002) ”‘The Red Template’: US Policy in Soviet-Occupied Afghanistan” utgiven i Third World Quarterly, volym 23, nummer 3.
”[The] CIA [committed itself to] support[ing] […] a long-standing ISI [ISI=Pakistan’s Inter-Services Intelligence agency] initiative to recruit radical Muslims from around the world to come to Pakistan and fight alongside the Afghan Mujaheddin. The ISI had promoted this idea since 1982, and by now all the other players had their reasons for supporting it[…] Between 1982 and 1992, some 35,000 generally radical Muslims from 43 Islamic countries in the Middle East, North and East Africa, Central Asia and the Far East would enjoy their baptism under fire with the Afghan Mujaheddin. Tens of thousands more foreign Muslims came to study in the hundreds of new religious schools (‘madrassas’ in Arabic) that Pakistan’s military government began to fund, in Pakistan and along the Afghan border. Eventually more than 100,000 generally radical Muslims were to have direct contact with Pakistan and Afghanistan and be influenced by the holy war (jihad) against the Soviet Union in Afghanistan. […] ‘What was more important in the world view of history? The possible creation of an armed, radical Islamic movement, or the fall of the Soviet Empire? A few fired-up Muslims or the liberation of Central Europe and the end of the Cold War?’ was the question that Zbigniew Brzezinski, a former U.S. national security adviser, posed. American citizens woke up to the consequences only when Afghanistan-trained Islamic militants blew up the World Trade Center […] ‘The war,’ wrote Samuel Huntington, ‘left behind an uneasy coalition of Islamist organizations intent on promoting Islam against all non-Muslim forces. It also left a legacy of expert and experienced fighters, training camps and logistical facilities, elaborate trans-Islam networks of personal and organizational relationships, a substantial amount of military equipment, including 300 to 500 U.S.-provided, now unaccounted-for Stinger missiles’ ”
Citatet ovan är tagen från Rashid, Ahmed (2001/09/23) ”How A Holy War Against The Soviets Turned On U.S.” Pittsburgh Post-Gazette
”In the twilight of the Cold War, the United States spent millions of dollars to supply Afghan schoolchildren with textbooks filled with violent images and militant Islamic teachings, part of covert attempts to spur resistance to the Soviet occupation. The primers, which were filled with talk of jihad and featured drawings of guns, bullets, soldiers and mines, have served since then as the Afghan school system’s core curriculum. Even the Taliban used the American-produced books […] Published in the dominant Afghan languages of Dari and Pashtu, the textbooks were developed in the early 1980s under an AID grant to the University of Nebraska-Omaha and its Center for Afghanistan Studies. The agency spent $51 million on the university’s education programs in Afghanistan from 1984 to 1994. […] hildren were taught to count with illustrations showing tanks, missiles and land mines […] One page from the texts of that period shows a resistance fighter with a bandolier and a Kalashnikov slung from his shoulder. The soldier’s head is missing. Above the soldier is a verse from the Koran. Below is a Pashtu tribute to the mujaheddin, who are described as obedient to Allah. Such men will sacrifice their wealth and life itself to impose Islamic law on the government, the text says.”
Citatet ovan är tagen från Stephens, Joe och Ottaway, David B. (2002/03/23)”From U.S., the ABC’s of Jihad” Washingtonpost .
”Underwritten by a multimillion-dollar U.S. Agency for International Development grant to the University of Nebraska, the books sought to counterbalance Marxism through creating enthusiasm for Islamic militancy. They exhorted Afghan children to ‘pluck out the eyes of the Soviet enemy and cut off his legs.’ […] Washington now acknowledges that [these books] helped contribute to the growth of a global jihad network”
Citatet ovan är tagen från Hoodbhoy,Pervez (2003/01/26) ”America’s Dreams of Empire” Foreign Policy.
”[The relationship between Saudiarabia and the US] began when President Franklin D. Roosevelt [and the first king and founder of Saudi Arabia] met on board the USS Quincy in the Suez Canal on Feb. 14 and talked for several days. It was the first time that Abdul Aziz, a charismatic yet isolationist military leader who had united Saudi Arabia, had left the country […]They eventually came to an agreement that centered around U.S. support and military training for Saudi Arabia, then a fledgling country surrounded by stronger nations, in return for oil and political support in the region.”
Citatet ovan är tagen från Taylor,Adam (2015/01/27) ”The first time a U.S. president met a Saudi King” Washington Post .
”There’s no doubt that it [the alliance between US and Saudi Arabia] began with oil. In 1933, the Saudi monarchy granted the American company Standard Oil exclusive rights to look for oil in the country’s eastern province. […] The US government wanted to protect its companies’ investment, especially when America was in dire need of crude during World War II. In 1943, FDR declared the security of Saudi Arabia a ‘vital interest’ of the United States […] In 1951, the US and Saudi Arabia established the Mutual Defense Assistance Agreement, the first formal defense agreement between the two nations. It provided for American arms sales to Saudi Arabia and American training of the Saudi military. […] But perhaps the single most important event in the Cold War–era history of this alliance was the 1979 Soviet invasion of Afghanistan. […] The two countries teamed up to covertly ship weapons to the anti-Soviet mujahideen rebels. […] The program was enormous — according to Bronson, ‘the United States and Saudi Arabia each spent no less then $3 billion, channeling assistance to armed, anti-US Islamic fundamentalists.'”
Citatet ovan är tagen från Beauchamp, Zack (2016/01/06) ”Beyond oil: the US-Saudi alliance, explained” Vox.
”As far back as the 1950s, the Eisenhower administration had hoped to make King Saud (1953–1964) into a globally recognized Islamic leader and transform him into ‘the senior partner of the Arab team.’ […] King Saud welcomed members of the Muslim Brotherhood (a grassroots Islamist organization) to Saudi Arabia as a way to challenge Egypt, from which the Brotherhood was fleeing. Similarly, Crown Prince Faisal, who became king and ruled from 1964 to 1975, was a determined anti-Communist. He created a host of domestic and international Islamic institutions that had both political and religious purposes. Faisal helped establish the Islamic University of Medina in 1961 to spread Saudi-inspired Wahhabi Islam and, more instrumentally, to compete ideologically with Cairo’s prestigious al-Azhar University. The Islamic University eventually became a well-known recruiting ground for jihadi fighters. ”
Citatet ovan är tagen från sida 123 ur Bronsons, Rachel (2005) ”Rethinking Religion: The Legacy of the U.S.-Saudi Relationship” THE WASHINGTON QUARTERLY, av The Center for Strategic and International Studies and the Massachusetts Institute of Technology.
”Unfortunately, however, it [the benevolent face of Islam] is smothered by a belligerent, patriarchal form of Islam, called Wahabism, which has the formidable support of Saudi Arabian petro-dollars. This programme [the documentary The Qur’an] suggested that over the past few decades, upwards of $100 billion has been spent promoting Wahabism, and that the 10 million or so Qur’ans that roll off the printing presses each year are carefully doctored to appeal to modern emotions and prejudices.”
Citatet ovan är ifrån Viner,Brian (2008/07/16) ”Last Night’s TV: The Qur’an, Channel 4; Banged Up, Five” The independet . Denna artikel sammanfattar i sin tur innehållet i dokumentären ”The Qur’an” som producerats av Antony Thomas och sänt i brittiska Channel 4 år 2008.
”Private individuals in Saudi Arabia and other Gulf states friendly to the United States are the chief source of funding for al-Qaeda, the Taliban and other terrorist groups, according to leaked US diplomatic cables. […] ‘Donors in Saudi Arabia constitute the most significant source of funding to Sunni terrorist groups worldwide,’ added the [leaked] document.”
Citatet är taget från Spillius, Alex (2010) ”Wikileaks: Saudis ‘chief funders of al-Qaeda'” The Telegraph.
”Reagan told the monarch ‘you rightfully exert a strong moral influence in the world of Islam, and the people of the United States are proud of their leadership role among the democratic nations.’ […] Reagan characterized the Saudi regime as a crucial ally in the fight against ‘Marxist tyranny.’ The U.S. president warned that communists ‘would impose dictatorship on all of mankind’ — at the very same moment that he was propping up the most authoritarian and fundamentalist monarchy on the planet. […] During the Soviet War in Afghanistan in the 1980s, the U.S. knowingly funneled millions of dollars to fanatics like Afghan militant leader Gulbuddin Hekmatyar, who told his followers to throw acid in the faces of women who did not cover their heads. With CIA backing through the ISI, Hekmatyar also massacred Kabul schools because communists let women get educated alongside men. […] During the Cold War — and particularly during the Soviet war in Afghanistan throughout the 1980s — the U.S., hand-in-hand with Saudi Arabia, actively encouraged religious extremism. […] The remnants of this policy are the extremist movements we see throughout the Middle East, North Africa and South Asia today. In order to decimate the left in the Cold War, the U.S. emboldened, armed and trained the extreme-right. The Frankenstein’s monsters it created in the pursuit of this policy are the al-Qaedas and ISISes of the world. […] Saudi Arabia is truly a country that was created through Western imperialism. Before Roosevelt met with King Ibn Saud, Saudi Arabia was a relatively weak country with little global political influence. It was Western, and principally U.S., patronage that turned Saudi Arabia into what it is today. […] The Saudi regime is essentially a form of modern feudalism, one that has only continued into the 21st century because it has been preserved by Western patronage. […] Were it not for Western support, the Saudi monarchy would likely have fallen, or rather have been toppled, many decades ago […] the fanatical Wahhabi ideology the Saudi monarchy exports is one of the main reasons many rebel groups resisting these forms of injustice and oppression become Salafi Islamists, and not secular leftists, as most resistance groups were in the mid-20th century.”
Citatet ovan är tagen från Norton, Ben (2016/01/06)”Saudi Arabia funds and exports Islamic extremism: The truth behind the toxic U.S. relationship with the theocratic monarchy” Salon.
[14]
Sandra Stence, Diana Yoo, Tracy Miller, Editor Hilary Ramp med fler i sammarbete med Pew Research center (2012/12/18) ”The Global Religious Landscape: A Report on the Size and Distribution of the World’s Major Religious Groups as of 2010”. The Pew Forum on Religion & Public Life.
[15]
”US and UK planners were well aware that the invasion of Iraq was likely to increase terror and WMD proliferation, as many analysts and intelligence agencies warned. CIA director George Tenet informed Congress in October 2002 that invading Iraq might lead Saddam Hussein to assist ‘Islamist terrorists in conducting a WMD attack against the United States.’ The National Intelligence Council ‘predicted that an American-led invasion of Iraq would increase support for political Islam and would result in a deeply divided Iraqi society prone to violent internal conflict,” hence engendering terror within Iraq and worldwide. The NIC confirmed these expectations in December 2004, reporting that ‘Iraq and other possible conflicts in the future could provide recruitment, training grounds, technical skills and language proficiency for a new class of terrorists who are >>professionalized<< and for whom political violence becomes an end in itself.’ The NIC also predicted that, as a result of the invasion, this new globalized network of ‘diffuse Islamic extremist groups’ would spread its operations elsewhere to defend Muslim lands from attack by ‘infidel invaders,’ with Iraq replacing Afghanistan as a training ground. A CIA report of May 2005 confirmed that ‘Iraq has become a magnet for Islamic militants similar to Soviet-occupied Afghanistan two decades ago and Bosnia in the 1990s.’ The CIA concluded that ‘Iraq may prove to be an even more effective training ground for Islamic extremists than Afghanistan was in Al Qaeda’s early days, because it is serving as a real-world laboratory for urban combat.’ Two years after the invasion, a high-level government review of the ‘war on terror’ affirmed the same conclusion. Focusing ‘on how to deal with the rise of a new generation of terrorists, schooled in Iraq over the past couple years,’ the review noted: ‘Top government officials are increasingly turning their attention to anticipate what one called >>the bleed out<< of hundreds or thousands of Iraqtrained jihadists back to their home countries throughout the Middle East and Western Europe. >>It’s a new piece of a new equation,<< a former senior Bush administration official said. >>If you don’t know who they are in Iraq, how are you going to locate them in Istanbul or London?<< […] Reports by an Israeli think tank and Saudi intelligence concluded that ‘the vast majority’ of foreign fighters in Iraq ‘are not former terrorists’ but ‘became radicalized by the war itself,’ stimulated by the invasion to respond ‘to calls to defend their fellow Muslims from >>crusaders<< and >>infidels<<‘ who are mounting ‘an attack on the Muslim religion and Arab culture.’ A study by the Center for Strategic and International Studies (CSIS) found that ’85 percent of Saudi militants who went to Iraq were not on any government watch list, al-Qaeda members, or terrorist sympathizers’ but were ‘radicalized almost exclusively by the Coalition invasion.’ Since the invasion, the report confirms, Iraq has become one of the global centers for recruitment and training of extremist (‘neoSalafi’) Islamist terrorists; large numbers are likely to return to their countries of origin, carrying terrorism skills and radicalized worldviews, gaining ‘publicity and credibility among the angry and alienated in the Islamic world,’ and spreading ‘terrorism and violence.’ French intelligence, which has unique experience over many years, concludes that ‘what the war in Iraq has done is radicalize these people and make some of them prepared to support terrorism. Iraq is a great recruiting sergeant,’ contributing a new and ‘enormous jihad zone to train people to fight in their country of origin,’ as intelligence had previously found ‘in Afghanistan, in Bosnia, in Kosovo.’ […] Studies of suicide bombers also reveal that ”Iraq appears to be playing a central role—in shifting views and as ground zero in a new wave of suicide attacks.” Between 1980 and 2003, there were 315 suicide attacks worldwide, initially for the most part by the secular Tamil Tigers. Since the US invasion, estimates of suicide bombings in Iraq (where such attacks were virtually unknown before) range as high as 400. Terrorism specialists report that ”stories of the bravery and heroism of suicide bombers in Iraq” are stimulating imitators among Muslim youth who adopt the jihadi doctrine that the Muslim world is under attack and they must rise to its defense. Former NSC staffers and counterterrorism specialists Daniel Benjamin and Steven Simon conclude that Bush has ‘created a new haven for terrorism in Iraq that escalates the potential for Islamic violence against Europe and the United States,’ a policy that is ‘disastrous’: ‘We may be attacked by terrorists who received their training in Iraq, or attacked by terrorists who were inspired, organized and trained by people who were in Iraq. . . . [Bush] has given them an excellent American target in Iraq but in the process has energized the jihad and given militants the kind of urban warfare experience that will raise the future threat to the United States exponentially.’ Robert Pape, who has done the most extensive studies of suicide bombers, writes that ‘Al Qaeda is today less a product of Islamic fundamentalism than of a simple strategic goal: to compel the United States and its Western allies to withdraw combat forces from the Arabian Peninsula and other Muslim countries,’ as Osama bin Laden repeatedly declares.”
Citatet ovan är tagen från av Chomsky, Noam ”Failed States” . (2007 pocketutgåva Henry Holt and Company: New York {Ursprunglig utgåva 2006 av Metropolitian books}) Se sida 18-22.
Mullen, Jethro (2015/10/26) ”Tony Blair says he’s sorry for Iraq War ‘mistakes,’ but not for ousting Saddam” av CNN
Syal, Rajeev (2016/07/03) ”Tony Blair faces calls for impeachment on release of Chilcot report” The Guardian
Ridley,Yvonne (2012/05/12) ”Bush Convicted of War Crimes in Absentia” Foreign Policy Journal.
[16]
Prados, John ”Hoodwinked: The Documents That Reveal How Bush Sold Us a War” (New Press, 2004)
STEIN, JONATHAN och DICKINSON, TIM (2006) ”Lie by Lie: A Timeline of How We Got Into Iraq” Mother Jones.
Hume,Tim (2016/07/07) ”Chilcot report delivers damning verdict on British role in Iraq War” CNN.
Harris, Shane och Aid, Matthew M. (2013/08/26) ”Exclusive: CIA Files Prove America Helped Saddam as He Gassed Iran” Foreign Affairs.
[17]
Chomsky, Noam ”Failed States” . (2007 pocketutgåva Henry Holt and Company: New York {Ursprunglig utgåva 2006 av Metropolitian books})
Se sida 28-29
[18]
Klein, Naomi (2015 pocketutgåva, {ursprungligen utgiven 2007})”Chockdoktrinen” utgiven av Ordfront {ursprungligen utgiven av Alfred A, Knopf, Kanada, under titeln ”the shock doctrine”}.
Se del VI, kapital 18 ”från orörd mark till bränd jord”.
[19]
”The occupation authorities worked assiduously to avert the threat of democracy, but were compelled, with great reluctance, to abandon their plans to impose a constitution and to prevent elections. Few competent observers would disagree with the editors of the Financial Times that ‘the reason [the elections of January 2005] took place was the insistence of the Grand Ayatollah Ali Sistani, who vetoed three schemes by the US-led occupation authorities to shelve or dilute them.’ Middle East scholar Alan Richards observes that ‘although the United States initially opposed early elections in Iraq, after Ayatollah Sistani turned huge numbers of his followers out in the streets to demand such elections, Washington had little choice but to agree.’ The Wall Street Journal explained that Sistani ‘gave his marching orders: Spread the word that Ayatollah Sistani insists that the new government be chosen through a direct election, not by the US or US-appointed Iraqi leaders,’ as Washington had sought. Veteran correspondent Patrick Cockburn adds that ‘it was only when it became clear that the US could not withstand a Shia uprising that elections turned out to have been an immediate American goal all along.’ ”
Citatet ovan är tagen från av Chomsky, Noam.”Failed States” (2007 pocketutgåva Henry Holt and Company: New York {Ursprunglig utgåva 2006 av Metropolitian books}) Se sida 160.
McCarthy, Tom (2015/06/09) ”Donald Rumsfeld denies he thought democracy in Iraq was ‘realistic’ goal” The Guardian.
[20]
Klein, Naomi (2015 pocketutgåva, {ursprungligen utgiven 2007})”Chockdoktrinen” utgiven av Ordfront {ursprungligen utgiven av Alfred A, Knopf, Kanada, under titeln ”the shock doctrine”}.
Se del VI, kapitel 17: ”ideologisk rekyl: en djupt kapitalistisk kris”.
[21]
”Religion’s role in Iraqi political life has ratcheted steadily higher since U.S.-led forces overthrew Mr. Hussein in 2003. In the post-invasion chaos, mosques were the only authority left in many communities, and clerics helped organize everything from security patrols to trash removal. Outlawed Islamist political parties — which among Shiites had been the focal point of opposition to the Hussein regime — emerged from exile or the underground as instant political forces. […] The constitution to be voted on has far deeper Islamic underpinnings than Iraq’s last one, a half-century ago, which was based on French civil law. The new charter would make Islam a main source of legislation and forbid any law that contradicts Islamic beliefs. It would overturn a tradition of secular family laws that gave women nearly equal rights. Hewing to Sharia, or Islamic law, it would leave women far fewer civil rights if they divorce, get into child-custody disputes or seek an inheritance.”
Citatet ovan är tagen ur FASSIHI ,FARNAZ (2005/08/13) ”Clerics Hold Sway As Iraqis Ponder New Constitution” Wall Street Journal.
[22]
Atran ,Scott “Lifting the Veil—the Face of Jihad in Southeast Asia”. Innehållet i Atrans verk sammanfattas i ”Failed States” Noam Chomsky. (2007 pocketutgåva Henry Holt and Company: New York {Ursprunglig utgåva 2006 av Metropolitian books}) Se sida 19.
[23]
Gerges, Fawaz A. ”The Far Enemy” (Cambridge, 2005). Se ”Final Thoughts.”
[24]
”U.S. forces and policies are completing the radicalization of the Islamic world, something Osama bin Laden has been trying to do with substantial but incomplete success since the early 1990s. As a result, I think it fair to conclude that the United States of America remains bin Laden’s only indispensable ally.”
Citatet ovan är de jag översatt. De är taget från Scheuers, Michael ”Imperial Hubris” (Brasseys, 2004).
Delen av boken jag citerar finns att läsa på npr.org
[hämtad 2016/07/10]
[25]
”In 1948, George Kennan, head of the State Department Policy Planning Staff, warned that if Indonesia fell under ‘Communism,’ it could be an ”infection [that] would sweep westward” through all of South Asia. For such reasons, Kennan held, ‘the problem of Indonesia [is] the most crucial issue of the moment in our struggle with the Kremlin’—which had little to do with Indonesia, apart from serving to create misimpressions. The threat of a ‘Communist Indonesia’ was sufficiently severe for the Eisenhower administration to support a military rebellion, primarily out of fear of democracy: what scholarship calls a ‘party of the poor’ was gaining too much political support for comfort. The threat of democracy was not overcome until the 1965 Suharto coup and the huge slaughter that immediately followed, establishing one of the most brutal regimes of the late twentieth century. There was no further concern about democracy, or about awesome human rights violations and war crimes. Suharto remained ‘our kind of guy,’ as the Clinton administration described him, until he committed his first real crime, in 1998: dragging his feet on IMF orders and losing control over the population. At that point he was instructed by Secretary of State Madeleine Albright that the time had come for ‘democratic transition,’ though some, like Suharto’s longtime advocate Paul Wolfowitz, continued to find him meritorious.”
Citatet ovan är tagen från av ”Failed States” Chomsky, Noam. (2007 pocketutgåva Henry Holt and Company: New York {Ursprunglig utgåva 2006 av Metropolitian books}) Se sida 116-117.
”[T]he mass-based Communist party […] was destroyed with the incidental murder of hundreds of thousands of people. Since recording these achievments, the military government of Indonesia has been the beneficiary of the full range of support from the United States: Military, economic, diplomatic and ideological. In particular, the U.S. gouvernment has not only provided its Indonesian client with the material means to conduct its programs of pillage, oppression and massacre,”
Citatet ovan är tagen från sida 149 ur ”Political Economy of human Rights” The political economy of human Rights, volym 1, (Haymarket books 2014:chicago {Ursprungligen utgiven av South End 1979: Boston Massachusetts}). Författad av Herman, Edward och Chomsky, Noam.
”It has been known for more than 10 years that the CIA supplied lists of names for Suharto’s assassination squads. What is less widely known is that the supposed pro-communist coup that triggered the crisis was almost certainly also the work of the CIA. […] In October 1965 [a group of supposed communist sympathizers …] kidnapped and brutally murdered six army generals, apparently in preparation for a coup. The motives of the group remain a matter of dis pute. At the time, they were alleged to be in sympathy with the PKI. [PKI=the Indonesian Communist party] But a study carried out at Cornell University in 1966 discovered that what most of the officers had in common was not any association with the PKI, but a connection with General Suharto [the future right right-wing dictator of Indonisia] Lt Col Untung, the alleged leader, was a successful military officer who was a known anti-communist. Some of his colleagues had been trained in the US where it is unlikely that any communist sympathies would have escaped notice. Suharto subsequently dismantled the unit and the group’s alleged links with the PKI became the pretext for the massacre of up to 1m people. After a series of closed show trials and staged confessions, the leaders were said to have been executed, but there is no independent evidence that the executions took place.”
Citatet ovan är tagen från Hilton, Isabel (2001/08/01) ”Our bloody coup in Indonesia” The Guardian.
[26]
Dehghan, Saeed Kamali och Norton-Taylor,Richard (2013/08/19) ”CIA admits role in 1953 Iranian coup” skriven av The Guardian .
För tortyren och de politiska fångarna under Shanens styre var god se Baraheni, Reza (1976/10/28) ”Terror in Iran” skriven av , utgiven i The New York Review of Books.
[27]
”A revealing light on how we got here has now been shone by a recently declassified secret US intelligence report, written in August 2012, which uncannily predicts – and effectively welcomes – the prospect of a ‘Salafist principality’ in eastern Syria and an al-Qaida-controlled Islamic state in Syria and Iraq. In stark contrast to western claims at the time, the Defense Intelligence Agency document identifies al-Qaida in Iraq (which became Isis) and fellow Salafists as the ‘major forces driving the insurgency in Syria’ major forces driving the insurgency in Syria”
Citatet ovan är tagen från Milne,Seumas (2015/06/03) ”Now the truth emerges: how the US fuelled the rise of Isis in Syria and Iraq” The Guardian
”The secret US Defence Intelligence Agency (DIA) document, obtained by Washington DC law firm Judicial Watch, reveals that the emergence of an ‘Islamic State’ across Iraq and Syria was foreseen by the Pentagon, as early as three years ago. According to the internal report, which was distributed throughout the US intelligence community, this was seen as a likely consequence of the West’s efforts to destabilise Bashir al-Assad’s regime in Syria.”
Citatet ovan är tagen från (Ahmed,Nafeez) ”Pentagon report says West, Gulf states and Turkey foresaw emergence of ‘IS’” Middle East Eye.
[28]
Ahmed, Faisal Z. (2013) ”Aiding repression: The impact of US economic aid on political rights” Utgiven i Oxford universitet. Författad av
Lee, Hyun Ju (2011) ”The impact of U.S. foreign aid on human rights conditions in post-Cold War era” tgiven av Iowa State University. Författad av .
”Military Assistance and Human Rights” (juli 2010) utgiven av the Fellowship of Reconciliation.
Huggins, Martha K. ”Political Policing: The United States and Latin America” (NC: Duke University Press, 1998) Se särskilt sida 111.
[29]
Se kapitel 2 ur ”Political Economy of human Rights” The political economy of human Rights, volym 1, (Haymarket books 2014:chicago {Ursprungligen utgiven av South End 1979: Boston Massachusetts}). Författad av Herman, Edward och Chomsky, Noam.
[30]
Mahmood, Mona., O’Kane, Maggie., Madlena, Chavala med flera. ”From El Salvador to Iraq: Washington’s man behind brutal police squads” The Guardian.
Nelson,Sara C (2016/16/08) ”ISIS Deliberately Preys On Recruits ‘Ignorant’ To Islam To Impose Its Own Twisted Version” The Guardian.
[31]
Tharoor, Ishaan (2009/07/22)”Can Sufism Defuse Terrorism?” Times.
”What Is Sufism And Can It Stop Radical Islam?” av Seeker Daily finns att se på youtube.com
Holmgren, Mia (2015/02/06) ”De vänder ryggen åt traditionen” Dagens nyheter
[32]
Persson, Kajsa (2014/05/24) ”Jag har blivit kompromisslös” GÖTEBORGS FRIA.
Jama, Afdhere (2015/01/20) ”5 Imams Who Are Openly Gay” från islamandhomosexuality.com/
”Undersökningens huvudresultat [bland muslimer i 39 länder] är att merparten av dem som bekänner sig till världens näst största religion är djupt troende. De vill att islam ska prägla såväl samhälle som politik. I nästan alla 39 undersökta länder menar majoriteten muslimer att islam är den enda sanna läran som leder till ett evigt liv i paradiset. Att tro på Allah är nödvändigt för att bli en moralisk person.[…] Vad gäller moraliska frågor så uttrycker en stor majoritet av de intervjuade muslimerna att sex före eller utanför äktenskapet är fel. Det finns dock en större acceptans i Afrika söder om Sahara samt i Sydösteuropa. Homosexualitet fördöms av 80–90 procent i så gott som alla undersökta länder, men en viss acceptans hittar man i Bangladesh, Uganda och i Moçambique. – Siffrorna reflekterar främst en syn på homosexuella som är rätt vanlig i Asien och Afrika, och har mindre med religion att göra. På en global nivå avviker Norden och delar av Västeuropa i denna fråga, säger Leif Stenberg. […] Den stora majoriteten menar att självmord, abort och alkoholkonsumtion är omoraliskt. […] Den absoluta merparten menar att kvinnor själva ska bestämma om de ska bära slöja. Men i nästan alla av de 39 undersökta länderna menar majoriteten av såväl kvinnor som män att en hustru alltid måste lyda sin man.”
Citatet ovan är tagen från Höjer, Henrik (2013/08/05) ”Åsikter i den muslimska världen” Henrik Höjer, Forskning och Framsteg
[33]
Linderoth, Sam (2015/05/06) ”Här ber han Folkpartiet ta avstånd från terrorism” ETC.
[34]
Gentleman ,Amelia (2014/02/28) ”Vulnerable man starved to death after benefits were cut” The Guardian
Butler, Patrick (2015/08/27) ”Thousands have died after being found fit for work, DWP figures show” The Guardian.
Annonser