Valfläsk i icke demokratier låter som en paradox, men det förekommer faktiskt. Många icke demokratier har trots allt folkstyre på pappret, bara det att systemet riggas eller manipuleras till att hålla vissa vid makten. Detta förvanskande av systemet är ofta skört, varpå en riktigt kraftig majoritet kan tänkas rösta bort diktator eller oligarker – svårt att valfuska hur långt som helst. Varpå valfläsk ibland behöver tas till. Vilket ofta leder till att det sämsta (eller bästa beroende på vem du fråga) elementet i demokratier kan giftas in i icke demokratier.
 
Zimbabwe är ett utmärkt exempel. År 2002 var det val i Zimbabwe, och det såg bistert ut för landets defacto diktator. I ett försök att framstå radikal tog den dåvarande ledaren Robert Mugabes till retorik som gick ut på att ställa den svarta majoriteten mot den vita minoriteten. Han initierade ett program av att beslagta vitas mark och ge till svarta. Denna omfördelningsprocess kostade några liv. Inte nog med det, det ledde till mindre lyckade följder – då den vita minoriteten av bönder satt på kunskap om hur landmassorna skulle nyttjas för att odla maten som behövdes. Ett kunskapsunderskott fanns hos de nya svarta ägarna, förståeligt då inte tidigare jobbat som bönder. För att citera SR: ”Sedan dess har Zimbabwes ekonomi rasat brant; inflationen är omkring 600 procent. 80 procent av befolkningen lever under fattigdomsstrecket, […] och en fjärdedel av Zimbabwes invånare har flytt landet.” Det gick kort sagt från att vara från Afrikas kornbod till svält bland smulor, för att låna SR:s titel på reportaget (https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=488062). För övrigt, SR uppger felaktigt att arbetslösheten skulle ligga på 70% – detta är en definitionsfråga och blir missledande, då många ”arbetslösa” jobbar inom den informella ekonomin eller livnär sig själva genom att odla mat som inte säljs (https://www.bbc.com/news/business-42116932).
 
Nu i Augusti är det val igen i Zimbabwe, och nu bjuder man på valfläsk genom att bjuda hem de vita bönderna för att rädda ekonomin (http://www.abc.net.au/news/2018-02-03/zimbabwes-exiled-farmers-urged-to-return/9392322)
 
Det detta illustrerar, är ett fynd som är lite optimistiskt och delvis går emot min pessimism tidigare av att de värsta från två världar möts i och med valfläsk. Nämligen att icke demokratier, finns det data på blir ändå lite bättre av att ha någon form av val. (Miller,Michael K. (2015/05/18) ”Electoral Authoritarianism and Human Development” Comparative Political Studies: http://cps.sagepub.com/content/48/12/1526). Hade Zimbabwe haft en kung som hatade vita, då hade han kastat ut dom och ryckt på axlarna åt all misär som kom därefter – i och med att han sitter på titeln president måste han ändå slänga en nervös blick mot opinionsmätningar då och då. Demokrati är lite som 80-tals stil, att köra det rakt igenom är perfekt men lite gran är ändå mycket bättre än ingenting. Det sorgliga i allt, är att Sydafrika håller på att begå samma misstag, just genom för att citera ETC:s reportage i frågan: ”Trots att resultatet blev ekonomisk ruin för landet och ledde till en omfattande korruption så blev Mugabe hjälte för många i Sydafrika eftersom han gjorde något – oavsett vad” (https://www.etc.se/utrikes/historiskt-beslut-vita-farmare-maste-lamna-tillbaka-mark). Vilket utgör en påminnelse av att demokrati, vare sig man har den i liten eller hög grad, blir bara så bra som man gör den till.
 
 
Annonser